Kommunikation

Det finns ett flertal olika teknologier som kan användas för att kommunicera mellan enheter samt till och från ett central system, ex från ett larm på en pump till ett driftcenter på ett vattenverk, från en lastbil till ett logistikcenter mm. På m2mguiden.se koncentrerar vi oss främst på trådlös kommunikation. Den för allmänheten vanligaste teknologin som förknippas med m2m och telematik är att använda sig av mobilnäten som bärare av kommunikationen. Den är enklast att tillämpa då det är större geografisk spridning mellan enheter och systemet som skall samla in och förädla informationen. I hem och för det man ofta benämner konsument m2m (Consumer Telematics) används allt mer Wlan/WiFi som bärare av informationen, även Bluetooth och mobilnät används för konsument produkter. RFID och kortvåg/radio används främst inom begränsade områden i industrier, hamnar etc, man kan sätta upp RFID kännare som läser av vad och vem som passerar en viss punkt och kännaren kan sedan ex sända information via mobilnätet till ett centralt system.

Mobila nät

Fortfarande dominerar 2G (GSM) näten som teknologi för m2m kommunikation, man ser allt fler tillämpningar som använder sig av 3G (UMTS) och 4G (LTE) men 2G kommer sannolikt att vara viktigt många år framöver. I Sverige bygger man ut 2G näten just nu vilket innebär att man har en framtidsäker teknologi i Sverige även om man idag lanserar m2m produkter som enbart använder sig av 2G nät. Vissa länder och operatörer pratar om att man på sikt skall avveckla 2G näten men än så länge är det bara AT & T i USA som sagt att man på sikt avser att göra det. Det finns flera fördelar med att låta sina produkter och tjänster använda sig av fler nät än bara 2G, dels kan man anse att man får en mer framtidsäker lösning men man kan även få täckningsfördelar med att använda sig av två olika nät, ex både 2G och 3G. Genom att använda sig av två olika nät får man även en förbättrad driftsäkerhet, går ett nät av någon anledning ner kan det andra nätet ta hand om kommunikationen.

Det är fortfarande GPRS data (2G data) som är den primära kanalen för att skicka information, många företag använder sig av detta som den primära kanalen medans man har sms som den sekundära. CSD eller kretskopplad data används fortfarande men i en allt mindre omfattning, skall man idag bygga en ny tjänst bör man inte välja denna teknologi pga begräsningar i hastighet samt osäkerheten kring vad operatörer gör inom området, det är bättre att använda sig av GPRS data.

Wlan/WiFi

Allt fler hushåll och företag har idag egna trådlösa nätverk, sk Wlan eller WiFi zoner. Den vanligaste standarden är IEEE 802.11 som är anpassad för att koppla ihop enheter som ex datorer, laptop, mediaspelare med en central accesspunkt. Allt fler produkter som normalt inte har varit uppkopplade och som används i hemmet, ex värmepumpar, tv, diskmaskiner etc använder sig av denna standard för att möjliggöra ett enkelt och standardiserat sätt att koppla upp sina produkter mot internet. Det är viktigt att tänka på säkerheten och att kryptera sitt nätverk när man använder sig av Wlan/Wifi, annars riskerar man att någon obehörig gör intrång och på det sättet kommer åt de saker som ingår i nätverket.

Radio Frequency Identification (RFID)

RFID är en teknik för att läsa information på avstånd från transpondrar och minnen som kallas för taggar.

De billigaste och enklaste varianterna har en väldigt enkel uppbyggnad och de består endast av ett unikt nummer som de kan sända ut några decimeter. Detta är den vanligaste sort som används idag. I denna typ av RFID-transponder har man all information lagrad i en databas. Posten där informationen finns lagrad är bunden till det unika id-numret. Denna enklare typ motsvarar i praktiken vanliga streckkoder. I nästa prisnivå är taggarna lite mer avancerade och har ett inbyggt minne som går att skriva till flera gånger, men minnet är ganska begränsat. Avläsaren består av ett oscillerande magnetfält som inducerar en tillräcklig spänning i antennen för att taggen ska kunna sända sitt innehåll. Taggen kan vara liten nog för att passa in i en vanlig prislapp, sättas in under huden på ett djur eller opereras in i människor för identifiering med hjälp av radiovågor. De taggar som nämnts hittills är passiva men det finns även aktiva taggar. De aktiva urskiljer sig genom att till skillnad från de passiva, som har avläsaren som sin energikälla, istället ha ett eget batteri. De är även fysiskt större och betydligt dyrare. De aktiva taggarna används för att kommunicera över större avstånd, till exempel på en container i en hamn.

Exempel på användningsområden för RFID idag är, busskort, liftkort, passering genom tullar, betalstationer, pass, stöldskydd i butiker, bokningssystem, bibliotek, i nyare bilar m.m.

Bluetooth

Detta är en standard som tagit fram för trådlös kommunikation mellan ex ett tangentbord och en dator. Den senaste standarden heter 4.0 och godkändes sommaren 2010, den ger stöd för hastigheter upp till 3 Mbit/sekund. Bakom standarden står bla företag som Ericsson, IBM, Nokia och Intel, standarden har sitt ursprung från ett projekt som Ericsson drev i mitten på 90-talet. Bluetooth använder sig av olika klasser för att definiera den räckvidd som de kan kommunicera med, mobiltelefoner använder sig oftast av en klass som kan kommunicera ca 10 meter medans data tillbehör oftast använder sig av en klass som ger en räckvidd på ca 100 meter. Från början var det tänkt att tekniken skulle användas mellan mobiltelefoner men numera är användningsområdet betydligt större, på samma sätt som wlan är användningsområdet för Bluetooth vanligt inom hushålls elektronik som TV, Stereo, vitvaror etc. Fördelen med Bluetooth är att det är en billig teknik att använda samtidigt som den är stabil, nackdelarna är det begränsade området där två eller fler enheter kan kommunicera med varandra. Varje enhet som skall kommunicera får en Bluetooth krets med tillhörande antenn inmonterad. Denna krets ligger alltid och lyssnar efter andra Bluetooth kretsar och får den kontakt med någon kopplar den om ägaren tillåter det upp en förbindelse med varandra.