Iot är nyckeln till industribolagens kommande exportframgångar. Och även om Sveriges ledande aktörer kommit långt, krävs det att fler gör omställningen från produkter till eftertraktade tjänster. Det menar Telenor Connexions vd Mats Lundquist.

– Tusentals medelstora bolag måste ta nästa steg i digitaliseringen. Det är en fantastisk möjlighet som för industrin bland annat innebär ökad effektivitet, sänkta kostnader och ökade intäkter, säger Telenor Connexions vd Mats Lundquist.

Att styra om till en iot-driven affärsidé menar han även ger fördelar i form av stärkt kundvärde och förbättrad operationell effektivitet. Sistnämnda genom att tillgångar övervakas i realtid, vilket minskar driftstopp och ger förbättringsunderlag till verksamheten.

Svensk industris största företag har redan kommit långt på denna resa. Men hur står det till med övriga bolag?

Inom både tillverkande industri och transportsektorn, uppger drygt 40 procent av företagen att det planeras för iot-lösningar. Långt fler, 60 procent, uppger dock att de i dag saknar tillräckligt med information för att implementera.

Och bland företagen inom tillverkningsindustrin som inte ens planerar någon iot-satsning, är vanligaste orsaken att det saknas interna resurser.

Investera i digital kompetens

Trots att bolagen anger intern resursbrist som största hindret för iot, väljer ändå majoriteten, 57 procent, att inte ta hjälp utifrån. Något som riskerar leda till att företaget hamnar efter ur ett globalt perspektiv.

– För att inte hamna på efterkälken måste svenska företag prioritera iot som ett strategiskt initiativ. De behöver investera i ny digital kompetens och samarbeta med varandra, med startups och vara en del av innovationsmiljöer. Lika viktigt är det att skapa en intern miljö som uppmuntrar innovation och ständigt utmanar den egna affärsmodellen, innan någon annan gör det, säger Mats Lundquist.

Just extern kompetens är en av de viktigaste faktorerna när företag ska lyckas med sin iot-transformation. Dels genom att arbeta i ekosystem bestående av viktiga partnersamarbeten, men också förståelse för vikten av att ta in nödvändig spetskompetens.

– Nya affärsmodeller och användande av data genom uppkopplade produkter kräver oftast ny kompetens som inte finns internt. Ett tillverkande bolag har exempelvis kanske inte dataanalytiker anställda på samma sätt som aktörer inom telekom, säger Mats Lundquist.

Förståelsen för hur iot förändrar affärsmodellerna inom tillverkningsindustrin, är i sammanhanget viktigt. När ett företag först kopplar upp sina produkter brukar syftet först vara att bli mer kostnadseffektivt. Data från till exempel en uppkopplad diskmaskin används till att i realtid avgöra när det är dags för service. Allteftersom brukar företagen inse att de kan lösa ännu fler av kundens problem, och därigenom stärka kunderbjudandet ytterligare.

Genom att samtidigt analysera ny data från de uppkopplade produkterna, kan företaget i stället för att sälja en produkt sälja en tjänst som till exempel ”tillgång till funktionen diskning”.

– Framtidens affärsmodeller är datadrivna. De gör att företagen kan ta del av det värde som deras nya tjänst skapar och ansvarar då för att exempelvis diskmaskinen alltid fungerar ute hos kund. I stället för att som tidigare sälja en produkt som lösning på kundens problem, säger Lundquist.

Lära av startups

Men den filosofin är fortfarande inte regel bland de svenska industriföretagen. Om företag vill titta på bolag som redan har en innovativ affärsmodell menar Lundquist att de bör titta åt ett helt annat håll:

– Industriföretagen kan inspireras av startups som tillämpar det digitala tänket från dag ett. Och de stora industriföretagen vill lära av dem, där har många de senaste tre åren gått från att utforska till att bestämma och implementera iot i affärsmodellen. Företagen vill inte fastna i att bara ha en produktmodell utan i stället se till att kunderna betalar för värdet av den tjänst företaget erbjuder.

Börja samarbeta

För att industriföretagen snabbt ska kunna ta steget över till den nya iot-affärsmodellen krävs dock något som fått aktörerna att höja på ögonbrynen: Samarbete.

– Traditionellt sett har många företag tillverkat och utvecklat saker själva. Nu måste industrijättarna börja samarbeta för att utveckla nya spännande lösningar. Många har inte en aning om hur de ska gå till väga. De vet att de behöver göra något men inte hur det ska skapa det där starka ”fotbollslaget” av samarbetspartners, säger Lundquist.

Ett färskt sådant exempel är Volvo och säkerhetsbolaget Autoliv som bildade ett gemensamt bolag. Tillsammans ska de utveckla bästa möjliga mjukvarusystemet för självkörande bilar.

Många andra stora industriföretag är också på bollen, men de har inte kastat in sig på området så som exempelvis tyska och amerikanska aktörer gjort.

Något som är tydligt enligt Lundquist, är att de svenska aktörerna måste inse att ensam inte är stark. Och för att vara en del av framtidens iot-lösningar krävs både starka samarbeten och idéer.

Klicka här för att ta del av iot-barometern i sin helhet.

Starka iot-trender som ändrar spelreglerna

Snabbare utveckling med andras hjälp: 2017 blir året då partnerskapssamarbeten exploderar. Företagsjättar från olika industrier utbyter expertis för att utveckla helt nya lösningar – i ett tempo som slår egenutvecklade lösningar med hästlängder. Många storföretag har samlat på sig data länge, nu är det dags för analys och kloka samarbeten som skapar värden och nya affärsmodeller.

Bilindustrin slutar sälja bilar: Bilindustrins affärsmodeller ändras i rask takt. Sex av de stora biltillverkarna har redan gått ut med att gå från att sälja bilar till att sälja mobilitet. Utgångspunkten? Kunder börjar prenumerera på att förflyttas från en plats till en annan, av autonoma bilar som ägs och sköts av tillverkarna. Bilköp kan samtidigt endast göras direkt av tillverkaren. Effekt? Helt plötsligt har tillverkarna en direktrelation till slutkonsumenten, vilket Tesla var först med.

AI till nästa nivå: Artificiell intelligens fortsätter att utvecklas där produkters tjänster förbättras genom den egengenererande datan. AI kommer fortsätta att utveckla iot-lösningarna i våra hem, bilar och i alla digitala tjänster som förenklar vår vardag. Genom AI kan exempelvis de uppkopplade enheterna förutse dina behov och prata med dig.

Digitala assistenter gör hemmet smartare: Amazon, Google och Microsoft har redan presenterat sina digitala assistenter; portabla uppkopplade och smarta enheter som hjälper dig med allt ifrån middagsbestyr till ungarnas läxhjälp. Lenovo lanserade nyligen sin digitala assistent, baserad på Amazons Alexa, genom partnerskap. Samtidigt ser de stora vitvarutillverkarna till att deras teknik blir kompatibel med de digitala assistenterna, och även gentemot sina konkurrenter.

VR-närvaro suddar ut gränserna: Möjligheterna med Virtual Reality utforskas allt mer av företag som vill skapa tjänster som tidigare varit beroende av fysisk närvaro. Inom industrin upptäcks fördelarna med VR allt mer. Även AR, Augumented Reality, spelar en viktig roll. Genom AR-glasögon kommer fler företag kunna iscensätta önskade scenarion direkt i den verkliga miljön. Att ta in experthjälp i form av konsulter som praktiskt kan sätta sig in i problem utan att fysiskt närvara innebär inte bara fördelar för företag inom särskilt tillverkande industri, men även en utökad arbetsmarknad för experterna.